Nu var det ett tag sedan jag skrev igen, såg att det var första advent som jag skrev sist! Som vanligt är det alltid lite kaos inom handels dessa två högtider, jul och nyår. Så jag har varit väldigt trött. Fick även ett annat schema i början på December som inte innehöll fler timmar eller onormalt långa pass, men väldigt tunga pass med mkt tunga lyft och det var jag inte helt van vid i början. Hade väldigt svårt att hitta energin till att motionera Ex på kvällarna ett tag! Nu går det bättre, men nu ska jag börja gå till mitt vanliga som smått.
Men nog om det! Tänkte faktiskt ägna detta inlägg till att skriva lite om min mest älskade syssla i livet, Exotic. I år fyller han 6år. Det känns helt otroligt! För mig är han fortfarande 3-4år och, haha, det är han nog lite för sin egen del också.
Den här bilden är från mitt första möte med Ex. Han var så liten och bebis söt i rosa grimma. Minns när jag stod och kliade honom på manken i stallgången och han bara njöt och försökte klia tillbaka. När jag var yngre drömde jag om en skimmel arab med rosa mule. Vem hade kunnat tro att det var vad jag skulle få?
December månad flöt på utan några bekymmer. Så fort kylan och snön börjar komma så försvinner alla hans höst problem. Blev tvungen sko honom här i början på månaden. Vi har haft så fruktansvärt mkt is t.o.m i hagen så han gick med boots länge innan jag tillslut gav upp allt hop om vintern. Så nu bär han järnskor för första gången i sitt liv som jag förstått det. Han reagerade inte det minsta på varken ljud eller känslan då hovis slog in sömmen. Känns så himla skönt att ha honom skodd då det fortfarande lurar is under snön på vissa fläckar där han skulle ha halkat annars. Han hade dessutom börjat få skav av bootsen samt att bootsen hade börjat tagit mkt stryck som även använts då det varit regn och blött. Riktigt skitvinter!
Nu tappar jag nästan tråden här igen känner jag. Ämnet ska ju vara lille Ex. Som sagt så känns det helt otroligt vad åren går fort! Min lille bebis börjar bli riktigt stor och jag försöker att inte jämnföra oss med andra. För om vi skulle kolla genomsnittet så borde Ex ha kommit längre i skolning, men jag försöker att bara utgå ifrån oss och där vi är nu.
Det har verkligen varit helt fantastiskt att få forma honom själv. Han är på många sätt en väldigt lätt och okomplicerad häst. Känner att jag har fått ett starkt band med honom och att jag har hans tillit, men sen så har han varit ganska svår att lista ut helt och fullt. Det känner jag börjar bli bra nu. Tror att han börjar mogna en del nu också som klart hjälper en hel del. Han är och har alltid varit hos mig en ganska kaxig häst med en del humör. Han har inte alltid funnit sig i att jag styr honom. Där har det verkligen hänt mycket genom åren.
Jag valde att börja tömköra Ex, något som jag inte ångrar. Han fattade snabbt tycke i att ta täten, men hade jättesvårt att acceptera tömmarna som styrde och ramade in. Han försökte bita dem i början och provade även kasta sig lite för att komma undan.
Jag minns när jag började tömköra honom hur han högg efter tömmarna som ramade in och styrde honom. Redan då förståd jag att den här killen har lite humör. Han kommer inte att bli ett problem, men han kommer aldrig göra något utan att protestera lite. Och så har det varit. Än så kastar han med huvudet i protester när jag hejdar honom i hans framfart. Tålamodet är ganska dåligt hos honom också, haha. Det har verkligen stärkt mitt eget! Men nu börjar jag känna en häst som börjar bli följsam och mjuk vilket är en fantastisk känsla och framsteg. Jag tar åt mig all ära! Tömkörde honom senast i dag på ridbanan i trav på mindre volter med bettsel och han rörde sig så mjukt. Jag får vara noga med att inte lägga volter på samma ställen för han kommer ihåg och lär sig fort. Han tjaffsade aldrig med bettet och rörde sig med huvudet lågt och halsen i en fin båge. Nu fattas bara bakbenen! Något helt fantastiskt med Exotic har varit han sätt att arbeta i form. Han har aldrig varit en som sprungit med huvudet högt och ryggen som en hängmatta, förutom då han håller på explodera av energi förstås! Han har heller aldrig haft något bekymmer med bettet. Tycker att det var något han accepterade fort, särskilt när jag väl hittade hans personliga favorit. Kimblewick med tungfrihet som jag använder utan hävstångs effekten.
Så här såg det ut första gången jag red Exotic. Himmel vad nervös jag var i början. Hade väl väntat mig att den här killen med humör och energi skulle ha svårare att acceptera mig på ryggen än han hade. Han var verkligen en stjärna! Han var mer pålitlig då än vad han är nu, haha.
Vi har varit några turer ute i skogen sedan vi fick snö och galopperat. Något som var starkt efterlängtat av Exotic som inte visste hur han skulle börja eller forsätta galoppen. Det blev mer uppåt än framåt och jag hade hans skalle uppe i bröstet nästan. Haha, det blev några svängar innan han var nere på jorden igen. Nu har vi varit ut och galopperat tre gånger tror jag och sist så fick vi en väldigt rund och fin galopp utan något bocksprång eller bakut spark. Sparkat bakut har han aldrig tidigare gjort, bara väldigt små bockningar, men nu var det kraftiga grejer han drog på. Var nåstan rädd att det skulle bli något nytt, men det är bara väldigt mycket levnads glädje i den här hästen. Galoppskänkeln är fortfarande inte något vi har fått till. Han svarade på den sist vi var ut nu, men tror att det bara var för att han var så taggad, han svarade nog på allt då.
Jag och Exotic i somras.
Något vi har börjat lyckas med i vår skolning är sidvärtsrörelser! Det är verkligen jätteroligt, för det har inte varit så enkelt för mig att veta riktigt hur jag skulle förklara för honom och han protesterade så väldigt när han inte förstod. Nu är det inga större problem att få något steg i skänkelvikning från marken inte heller öppna. Även uppsuttet får vi något, ibland några steg, i öppna och det var inte så länge sedan vi fick till ett steg i skänkelvikning! Kändes helt otroligt! Kan inte påstå att vi nöter så jättehårt på detta, eller något annat heller för den delen, men jag känner ändå att det går framåt och jag är så stolt! Så stolt över allt vi lyckas åstakomma.
Min första tanke är jag tog hem Exotic första gången var att börja med att köra in honom. För mig som saknar erfarenhet har det blivit ett lång kapitel. Ingen som stör mig dock. Jag vill att det ska bli bra så det får ta sin tid. Allt arbete som jag lagt ner och allt som jag lärt mig har varit fantastiskt. Och jag tror att det är kapitlet med inkörningen som verkligen har fört oss samman, särskilt när det kommer till tillit.
Har inte lagt ner planerna om att köra in Exotic, men eftersom det har varit så mycket is och regn har det inte känts som läge att ta fram skaklerna och träna. Ridbanan har inte varit det roligaste. Annars känns det som att flytten hit till Larssons gård verkligen har höjt förutsättningarna för att få Exotic inkörd. Bara det här med ridbanan och att få låna ett par riktiga skakler gör så väldigt mycket. Sen att vi har körhästar i stallet som jag kan följa med ut är helt fantastiskt(verkar använda det ordet mycket i detta inlägg). Kanske kommer att ta fram skaklerna nu när vi fått snö, men upplevde att det var ganska halkigt fortfarande på ridbanan fläckvis. Dock bara för mig! Vagnen hoppas jag att vi ska kunna tackla av i sommar.
Det känns svårt att säga ifall Exotic är en bra körhäst eller inte. Av den här tiden vi har haft tillsammans kan jag säga att han är bra i allt han kan och modig, men att han har svårt att focusera på en sak i taget. Han är lite av ett yrväder med kontroll behov som ska se allt som rör sig och låter. Det kan göra honom väldigt prillig, liksom energin hos honom. Han har en hemsk dos med enegri i kroppen som jag tror att han har lite svårt hantera ibland. Särskilt om det händer något som gör honom uppspelt. Det är två faktorer hos honom som gör att saker kan gå rikgit snet. Något som jag har lärt mig dock är att ta tid på mig i allt vi gör och adrig bli för avslappnad. Lugn, självklart, men jag får inte tro att ett moment är klart bara för att det har gått bra några gånger. Utan repetera, repetera, repetera tills det känns som om han skulle vara född i skaklerna/vagnen. Om han blir skrämd av något så ska han aldrig bli skrämd av skaklerna. Och i allt arbete så måste jag se till så han är med i det jag gör. Även då vi står på ridbanan och det finns inget han kan störas av så måste jag ändå kolla att han är med i det jag gör. Hela tiden förbereda honom för det vi ska göra.
Sen när han väl kan något, när han är så hemma i det vi gör så att han aldrig blir överaskad ja då kan jag släppa lite på kontrollen och vara mer "slarvig". Som jag är nu i ridningen. Ridningen är förvisso ett mycket enklare moment och det gick fort att få en pålitlig häst där.
Den nyaste bilden på mig och Exotic. Barbacka är aldrig något problem. Det var ju så vi började! Jämnför med den första bilden i början. Visst har han ändå vuxit till sig? Nu har han förvisso vinterpäls på denna.
Den här kanske är bättre att jämnföra med. Här kan ni även kolla skilnaden på färgen. Han bleks inte fort vilket är kul. Kommer ändå att sakna den här grå färgen när han blir vit!
Tror att jag lämnar det så här. Det är som sagt en spännande resa tillsammans med Exotic. Jag ångrar inte en sekund att det blev han jag köpte. Det är verkligen rätt häst för mig.
