Ja, vad ska man säga?
Som sagt så har jag inte mått så bra och verkligen inte kännt igen mig själv. Nu börjar jag bli mig själv igen. Tack vare dem jag har nära mig att prata med så känner jag mig inte ensam och det hjälper mycket. Det känns bara tråkigt attunder tiden jag inte mådde bra får dem omkring mig lida för det. Jag har varit väldigt instabil mot dem och de har fått tagit skit från mig utan att ha gjort något... Det känns jättetråkigt och hemskt! Jag har inte kunnat hejda mig. Jag är rädd för att förlora det viktigaste i mitt liv för att jag har varit så elak... Det känns som att jag har mycket att ställa till rätta nu.

Älskar dig!
1.a Klipp på Exotic med lokselen
Första gången han bar lokselen. Jag och Emmilie skickde ut han i hagen för att få känna på den som han ville. Tung och skrammlande sele, men Exotic verkade inte bry sig det minsta om det. Lite störd på hur den belastar honom i utförsbacken bara, haha. :P
En dag till att vila
I dag tar vi en dag till att vila och sammla oss. I morgon ska vi återigen ta fram stocken efter en kort runda tömkörning. Helgen kommer vi att dra däcketoch fortsätta med stocken. På söndag då vi återigen blir tre människor kanske vi kan ta en stock på vardera sida om Exotic och se vad han säger då. :)
Det var ett tag sedan vi var fram med vagnen nu och jag borde ta fram den igen snart... Vet bara inte riktigt när då jag inte vill att det ska bli för mycket på samma gång. :P
Nytt moment

Fick som tips av Boberg(som förberedelse inför vagnen) att göra ett enkelt moment med en stock som jag fäster enkelt i selen som en skakel och ber någon annan hålla i andra enden bakom hästen med ett grimskaft till stocken. Faster hjälpte mig med det i går efter att jag hade tömkört Exotic en bit med lokselen. Det gick bra! :D Exotic var focuserad och med på momentet och vi tog det hela lugnt. Provade på båda sidorna, men inte samtidigt(alltså med två stockar).
I dag gick det lite sämre. :P Det var helt och hållet mitt fel som inte hade kontroll på min häst och som stod på fel sida. Vi gjorde en skarpare kurva från stocken vilket resluterar i ett ganska kraftigt tryck från stocken mot låret. Exotic reagrade med att bli sur och slå åt stocken. Sen blev han lite chockat kanske pågrund av oss människor involverade för att vi plötsligt spände oss. Så han började rusa runt mig och små slå åt stocken. Till slut tappde faster stocken som flög i väg in i en söhög och då stannade Exotic upp. Vi hämtade stocken och provade igen, men med mer kontroll och lugnare steg framåt. Då gick det återigen bra. :)
Nu vet vi det till på fredag då vi ska prova igen att jag bör hålla mig på rätt sida och inte vara rädd för att säga ifrån när Exotic är otålig och ofocuserad. Det är helt klart en fördel att ha en tålmodig och sansad häst som lyssnar när det kommer till nya moment. :P
Ett tappat humör

En kort tur med däcket i dag också, lite motvilligt från min och Robert sida då vi var så trötta efter att ha skottat upp gården på morgonen i 1h(stackare som saknar traktor/snöslunga!). Jag kände att jag ändå var tvungen ut med Exotic för att få vår rutin med däcket och för att jag kanske inte kommer att ha lika mycket ork till veckan. Vi tog i allafall en kort tur och fäste däcket på en gång. Exotic var piggelin som vanligt och otålig när vi skulle fästa däcket, antagligen ovan att behöva stå så länge på en gång, det fick mitt humör att tryta lite grann och jag blev arg. Brukade inget våld mot honom eller så att jag skrek för sån är inte jag, sa åt honom med lite mer energi än jag brukar och med lite mindre förståelse. Jag kände även hur jag blev lite spänd och stressad till mitt yttre vilket säkert inte hjälpte honom förstå vad jag var ute efter egentligen. Efter väldigt lite bråk stod han i allafall stilla tillräkligt länge och resten av turen var fantastiskt trevlig. :) Avslutet var bäst då Robert fick åka i däcket hela backen ner till stallet och Exotic drog så lugnt och arbetsvilligt. Ena skakeln gick av mot slutet, men Exotic reagerade inte på det. Frustade nöjt sista biten. :) Kändes jättebra! När vi stod på gården för att ta av honom allt var han mycket stilla. :)
Det känns skönt med ett lyckat avslut på turen, vilket många gånger är det mest vesentliga då det är vad hästen kommer att minnas som mest. :) Ändå känns det tråkigt när jag tappar humöret så där. Det påverkar så klart vår kommunication och mitt ledarskap. Egentligen ska man inte ut med sin häst om man inte känner sig helt hundra mentalt. Fast ska jag följa det så vet jag inte hur ofta jag skulle kunna vara istallet. Ibland kan det dessutom vara så att jag känner mig jättetrött och grinig innan jag kommit till stallet för att sedan bli jättepigg och glad när jag väl är där. :) Hästen tar säkerligen ingen skada så längre man inte börjar slå dem eller skrika åt dem. Så länge man bara grymtar och blir lite små stressad så far de inte illa. Självklart blir de för stunden påverkade av vår stress, men inte mer än så. Som sagt så är det kommunicationen och ledarskapet som får sig en liten smäll för dagen. :P
Lycka i ovädret!

Fönstret hemma hos oss just nu.Det blåser och snön piskar mot fönsterrutorna. Ganska läckert, eller hur? :)
Jag, Robert och Exotic trotsade ovädret i dag och tog en tur genom djupa snövallar med däcket. Det hade inte börjat snöa ännu då så det var egentligen så farligt. :P Exotic skötte sig jättebra i dag trots storm vindar. Hästar brukar annars ha svårt att focusera när det blåser mycket och blir väldigt tittiga. Det är en naturlig överlevnads instinkt hos dem. Blåsten gör det svårt för dem att höra smygande rovdjur, de får även svårare att känna dofter, så de blir tvungna att förlita sig till sin syn. Därav tittiga. :)
Exotic var förståss lite piggelin som han brukar vara när vi först kom ut. Lite reagerade han på snön som yrde och föll som klumpar från trädens grenar, men ändå otroligt lugn. När vi fäste däcket hade vi ingen klump med snö så det blev en enklare tur. Vid något tillfälle hoppade Exotic till för något och fick ena fusk-skakeln mellan sina bakben, men var inte berörd av det. :) Sista biten hem vågade jag sätta mig i däcket och han fick dra mig ner tillstallplanen. Han var så lugn och fin. :D
Så här ser planen ut
I går var Anders Boberg hit för att sko Wiktor och verka Exotic. Fick en hel del nya tips inför inspänning av vagnen, jag frågade även om han kunde hjälpa mig när det väl var dags och det skulle säkert gå att ordna. :DNu åker Boberg på en välförtjänt semester i 2veckor och under den tiden ska vi köra på stenhårt med diverse förberedelser.
Vi ska:
- Dra mer däck på volter och rakt fram 3-4ggr/v
- Kliva över skaklerna till vagnen, parkera oss mellan skaklerna samt vandra vid sidan om vagnen medan någon annan drar fram den för att se den röra sig och känna skakeln mot sidan
- Fästa en fusk-skakel i trä längst en sida av Exotic och när han rör sig lugnt med en skakel på båda sidorna fäster vi två skakler i trä vid vardera sida samtidigt för att rama in honom på riktigt 1-2ggr/v
- Dra i bakselen emellanåt för att vänja oss vid trycket baki rumpan
- Lägga ut ett långt rep under magen på Exotic och mellan bakbenen som vi drar upp mellan låren på honom och under svansen
Det är synd att kommande vecka är en sådan där dryg dryg vecka för min del... Jag ska jobba måndag, tisdag, torsdag, fredag, lördag och söndag. Varav en dag ligger på 5h och resten 7h-9h. Det är dock bra arbetstider då jag slutar 16, 17 eller 18 och har då tid för Exotic efteråt. Det handlar bara om att inte bli trött!
Frågor utan svar
Hur får man hästen att ta en på allvar och sluta tjaffsa? Ska man säga till mer ordentligt eller är det så att man säger till för mycket?
Ta tid, se förbättringar & sikta på målet

I går vilade Exotic då jag själv var så otroligt trött. Så i dag fick jag hantera "dagen efter vila Exotic" och denna gång tog jag bara på honom rep och repgrimma för lite övningar som jag tänkte sist. Vi började med en promenad genom byn för att sedan avsluta på hemma planen med lite övningar. Jag fick verkligen tjata på honom hela tiden! Hur många gånger jag än visade honom att jag går först så försökte han ändå ta sig förbi mig. Att få focus av honom var något annat hopplöst fall. Knappt några sekunder! Det känns så frustrerande för mig och jag börjar förståss direkt analysera alltihopa för att hitta fel och lösningar, precis som om han alltid skulle vara så här vilket han inte är. Jag skulle förståss föredra om han aldrig var så här. :P Jag hejdar mig själv i mitt analyserande och bearbetar sedan att glömma dagens senario. Det finns egentligen ingen anledning att älta på något som sällan är. Risken finns att det blir värre! Man ska bemöta varje dag med en klar tanke om hur man vill ha den. :) Det gäller även varje möte med sin häst!
Jag kan ändå inte hjälpa att drömma om att vara som Ceasar(hundviskaren) eller Klaus Ferdinan Hempfling(hästviskare). De behöver egentligen bara visa sig själva för djuren så underkastar sig djuren för dem och börjar sedan följa efter trygga. Ceasar och Klaus säger att det handlar om en klar tanke och en stabil hållning. Jag jobbar verkligen på min hållning framför min häst och jag försöker verkligen ändra på mitt tanke sätt. Det märks ändå av när jag lyckas, men det tar tid att ändra ett mönster hos mig själv utan någon som påminner mig om det. :P Tank att få ha en alldeles egen personlig coach som följer med varje dag! *lycka*
Högskolprov 31 mars 2012
Glad alla hjärtansdag Madde?
Min mormor ljuger aldrig och hon menar inte att oro någon, men hon har inte så många hon kan vända sig till och jag är trots allt väldigt glad för att hon vänder sig till mig istället för att hålla allt för sig själv. Min mamma är hemsk! Och efter att ha hört vad min mormor får vara med om så låter det som att min mamma blir allt sämre som människa.
Min mamma har alltid varit sjuk så långt jag kan minnas. Som liten fanns hon aldrig där som en föräldrer åt mig och mina syskon, men dom gånger som hon gjorde det har jag bara glada minnen av henne. Hon stöttade mig mycket i mitt hästintresse och hjälpte mig genom livet. Ja hon kunde t.o.m hitta på saker som campa! Det var en tid som hon tycktes ha lite mer ork och livsglädje till oss barn, men till sist dog hennes sjukdom över och det var ingen av oss som klarade av att bo hos henne längre. Hon kunde inte riktigt hantera att vi barn inte längre ville bo hos henne. Jag tror att det gjorde henne lite sämre, men hon har ändå kunnat vara lite mer mamma ibland. Nu är hon som helt förbytt.
Här i somras var hon tvungen åka ambulans in till akuten för en hjärtinfarkt. Mormor bor med henne för att hjälpa till, men mamma har verkligen gått raskt utför. Trots hjärtinfarkten så verkar hon ändå inte vilja ändra på sig och kämpa. Hennes dåliga självkänsla går ut över mormor som trots att hon blir så illa behandlad och själv är så dålig i kroppen stannar kvar och hjälper. Mormor vill flytta därifrån, men samtidigt vågar hon inte för hon vet vad som kommer att hända och hon vet inte om hon skulle kunna blunda för det...
Jag tycker mormor är tapper samtidigt som hon är också är dum. Hon är ett riktigt tragiskt exempel av att vara så snäll så hon blir dum.
Jag blir både arg och ledsen över min mamma. När jag lyssnade på mormor hade jag sådan lust att rusa hem till mamma och skälla ut henne! En dag kanske jag gör det bara för att jag inte orkar mer. Det är ett svek mot oss alla som brytt sig om henne och försökt hjälpa henne. Hon förstör för oss alla!
Alltid en odåga efter han har vilat
I går gick vi till betel där jag tömkörde honom på volt. Tänkte att där kunde han få jogga av sig lite på volt i alla fall. :) I skritt får vi till jättefina volter, men i traven behärskar vi det inte lika bra än. Han blir så överilad och börjar bråka med tömmarna och kontakten från min hand när han går på för fort och tömmarna blir sträkt. Emellanåt får vi dock till jättefina volter även i traven så det kommer att bli bättre och bättre allt eftersom han börjar förstå det hela. :) Hade med mig longerspöet som jag trodde kunde vara ett hjälpmedel när han kastar runt med huvudet och blir ouppmärksam mot mig, men han reagerade inte alls på spöet! :O Jag förderar förvisso ingen reaktion än att han hade varit rädd för det. :P Känns skönt när han ska köras in att han inte är så skvettig för saker som petar honom på rumpan.
Just ja! Gårdagens höjd punkt kanske jag kan säga! :D Vi provade på skänkelvikning på allvar för första gången. Hans höger sida var enklast och där behövde jag bara peta med spöet vid gjorden och hålla lätt i yttertöm så flyttade han något steg i sidled. Provade igen och han flyttade igen! Hurra! :D Vänster är lite mer dominant och hård. Där blev jag tvungen att kliva fram till honom och trycka med handen vid gjorden och då flyttade han. :D Det kommer att bli jättebra!
Alla är olika
Madde i gåtor! Vad fasen pratar jag om egentligen??
Smelor
Bakade semlor i går kväll. Något som blivit en tradition till min födelsedag. :D

Recept från tasteline(minns inte från vem dock...).
75g smör
2,5dl mjölk
25g jäst
1,5krm salt
0,5dl socker
7,5dl vetemjöl
1ägg till pensling
Fyllning;
300g mandelmassa
1dl mjölk
3dl vispad grädde
Florsocker
- Smält smöret i en kastrull, häll 2,5dl mjölk och värm till fingervarm(37grader).
- Smula jästen i en bunke och rör ut den i lite av degspadet.
- Tillsätt resten av degspadet, salt, socker och det mesta av mjölet(spar till utbakningen). Arbeta ihop en smidig och blank deg som släpper från kanterna. Låt den jäsa under duk i ca 40min.
- Ta upp degen på ett bakbord. Baka ut en bulle per person genom att rulla dem mot bakbordet i din kupade hand.
- Lägg bullarna på en bakplåt med bakplåtspapper och låt dem jäsa i ytterligare 30min till det närmsta dubbel storlek. Sätt ugnen på 225grader.
- Pensla bullarna med ägg och grädda dem i ca 10min mitt i ugnen. Låt svalna under duk.
- Skär av locket på varje bulle. Ta ur en del av inkråmet och lägg det i en skål och smula ner mandelmassan, blanda och späd med 1dl mjölk till en ganska lös smet.
- Fördela fyllningen i bullarna. Vispa grädden och lägg en rejäl klick i varje bulle. Lägg på locket, sikta lite florsocker över semlorna.
Jag gjorde en dubbelsats och det blev 24 mini semlor. Jag brukar aldrig göra färdigt alla semlor på en gång. Just för risken att man inte äter upp alla innan grädden hunnit surna. Jag gör mandelmassa och grädde till de bullar som ska ätas den gången och brukar gå på känsla när det kommer till mandelmassan. :)
Receptet på semelbullarna var helt okej! Det blev en otroligt fin deg och bullarna är luftiga och nästan smälter i munnen. Jäsningen är förståss jätteviktigt!
"Hallå här är jag!"
Det är typsikt mig att analysera precis allt och söka ihjäl mig efter en lösning. Egentligen borde jag inte göra det. Den bästa lösningen hade egentligen varit att få jobba i en inhängnad eller åtminstonde haft möjligheten att rasta av honom genom longering innan jag skulle tömköra, men den möjligheten har jag inte nu och då får man helt enkelt göra det bästa av situationen. Tillslut borde han känna att det är enklare att bara lyssna, men det kan ta ett tag för han är riktigt envis. Det är även en fråga om dominans och vi har inte helt gjort upp ännu.
Jag kom ändå på en sak, kanske det skulle hjälpa honom att förstå lite bättre om vi började med tempoväxlingar i skritten? Så han förstår förhållningen bättre? Prova kan man alltid göra. :)

